Min äskade mamma la ut denna dikten om mormor så ville ha den här med

   Min älskade mamma Älskar dig

Mamma kammar mitt hår,
Mamma torkar min tår,
Det känns som om det vore igår.
Mamma var vår vän och amma,
vad andra tyckte gjorde detsamma.
Mamma, 
vår lysande stjärna, 
så klar.
varför finns du ej på vårt himlafäste kvar?
En stjärna får ej finnas kvar, 
då mörkret så stort, 
mera utrymme vill ha.
Mörkret ville ej se och trodde sig ha mer att ge. 
Störde våra liv med sitt ve och spe.
Mycket av mörker vi fick, 
men se hur det gick. 
Kämpar för att hålla huvudet över kanten, 
medan mörkret, 
över vårt anlete viftar med sin vante.
Stjärna vi ber dig, 
Lys upp vår väg, 
så vi kan hitta hem.

Vi saknar dig, tänker på dig. Du finns hos i våra minnen.

Älskar dig Mormor  

Vila i Frid

23oktober 1946 - 9oktober 2011